En liten prinsessa...

Jo, Viktoria hann minsann före mig! Och födde en liten prinsessa! Och jag gillade Prins Daniels tal till pressen! Kändes äkta och han var så stolt och rörd!
Grattis till Vickan och Daniel! :-)

För mig är det idag precis två veckor kvar till beräknad förlossning. Men för mig så får den sätta igång nån gång nästa vecka, det är heeelt ok! För trots att jag haft en hel del att bearbeta med förlossningsrädsla osv., så är jag faktiskt ganska redo nu. Och det känns så skönt! Det var ju det som jag var så orolig för, att jag inte skulle hinna bearbeta rädslan och bli "redo" innan det var dags.
Och väskan är packad och vaggan är bäddad!
Så kom nu igång snart och kom ut till oss lilla pyret!♥

På tiden...

...att jag skriver lite här igen. Detta är första inlägget för det här året och det är redan februari! Skäms..!

Renoveringen av ovanvåningen är mer eller mindre klar (endast småfix och framför allt lite inredning och pynt kvar) och vi har äntligen flyttat upp våra sovrum dit. Skönt och mysigt att få sova i nya sovrummen!
Dessvärre vill varken orken eller inspirationen att verkligen inreda och fixa till ordentligt just nu infinna sig, eftersom jag är bara är så himla högravid! Och trött!
Så det får helt enkelt vänta.

Nu är det bara 26 dagar kvar! Tjugosex!! Det är ju jättekort tid ju!
Och jag har haft en del förlossningsrädsla att ta itu med på sistone. Lite plötsligt och oväntat gjorde min förra (väldigt jobbiga och utdragna) förlossning sig påmind allteftersom magen växte och jag insåg att jag kommer ju liksom inte undan nu. Det är en bebis som ska ut snart. En förlossning till.
Jag har gått på ett par samtal hos Matildagruppen på kvinnokliniken i Malmö (som är specialiserade på alla slags förlossningsrädsla) och har där fått träffa en helt underbar barnmorska verkligen vet vad hon sysslar med! Redan efter första samtalet kände jag att dörren nu stod lite på glänt och jag kände mig - för första gången på månader - hoppfull att jag skulle kunna ta mig igenom denna gamla rädslan och bara i lugn och ro fokusera mig på den kommande förlossningen. Sedan har det gått sakta men säkert framåt.
Just nu är det ganska tungt och tröttsamt och flåsigt och otympligt. Jag har massor av sammandragningar varje dag och de är dessutom lite smärtsamma framförallt på kvällarna när jag är trött. Krabaten i magen börjar få det riktigt trångt och sparkar och trycker på de mest känsliga och onda ställen. Så nä, nu är det inte jättemysigt att vara gravid.
Det är lite dubbla känslor. Å ena sidan är jag grymt trött på det nu och på smärtorna och jag längtar efter att få ha min kropp för mig själv igen. Men å andra sidan är jag inte riktigt redo ännu och tycker att vi kan vänta ett par veckor till.
Åtminstone så att jag hinner gå till frissan på tisdag...!